Vi var barn som ingen ondska kunde nå.
Hej, dagen har varit ganska okey.
Förutom att jag bara kan tänka på dig.
När vi växte upp, lekte livet,
vi var evighetens hopp.
Det var helt självklart att vår
framtid skulle bli,
oförbrukat fri.
Somrar svepte fram,
jorden värmde våra fötter där vi sprang
Rågen gungade, och gräset växte grönt.
Hela livet var så skönt.
Släng in en kommentar?
Trackback